I tidningen Ingenjören kan man i nästan varje nummer hitta kloka och intressanta artiklar.
I senaste numret finns en av Sverker Sörlin med titeln “Förändring eller kris?”
Han försöker sätta vår nuvarande kris i ett historiskt perspektiv och konstaterar bland annat att vi har kopplade kriser.
Något som nog många förstår, men väldigt många vill inte inse att resurskris hänger ihop med miljökris, klimatkris och den ekonomiska krisen.
Några meningar ur hans text:
Kanske är vår tid, och då menar jag inte just detta krisår utan en betydligt längre tid som redan pågått i flera årtionden och som skall fortsätta länge än, kanske är denna tid verkligen en kris i historiefilosofins djupare mening. Ingen vet förstås, men det vore oklokt av oss att inte tänka tankarna i deras förlängning.
Den kompletterande frågan är: hur går det till när allt bryter samman? “På två sätt – dels undan för undan, dels plötsligt.”
Vi befinner oss ännu i “undan för undan”, vill inte hamna i “plötsligt”. Plötsligt – det är då krisen tar över och blir så omvälvande att det inte finns något ordnat livslopp att återvända till. Då vardagen slutar att vara enkel.
I samma tidning hittar man en artikel om vår osäkra väg mot ren energi. Handlar om den framtida elproduktionen i Europa, där EU:s scenarier skärskådas.
Min bild är att den största tilltron till att tekniken skall lösa problemen hittar man hos en liten grupp tekniker, men framför allt hos humanister som kan ha en ohälsosam tro på att ingenjörerna sitter inne med lösningen. Denna artikel är nog ett uttryck för att många ingenjörer och tekniker genomskådar de enkla lösningarna som politikerna torgför.
Här går det att läsa Ingenjören 2011/5. Sverker Sörlin på sid 52-60 och osäker energi på sid 62-72.