Läser i Ny Teknik som kom häromdagen om norsk oljeutvinning.
Rubriken på artikeln skriven av Susanna Baltscheffsky är Norge bland världens mest lovande oljeländer.
Jag hittar den inte på nätet, men det betyder förstås inte att den inte finns där.
Hon hänvisar till norska Tekniskt Ugeblad och jag fastnar för en enda siffra och jag citerar: “det finns oljekällor för ytterligare 163 miljarder dollar att utvinna”.
163 miljarder. Dollar. Visst låter det mycket, och det är ett gigantiskt belopp. Det motiverar nog en skaplig aktiekurs för Lundin Petroleum och det ger goa pengar till norska oljefonden:)
Men min huvudräkning ger också en annan bild…
Idag kostar oljan ungeför 100 dollar per fat, och om jag nöjer mig med lite blygsamma 80$ landar jag på att det är 2 miljarder fat kvar att utvinna.
Fortfarande många nollor (2 000 000 000), men om man relaterar det till den globala oljekonsumtionen som är 30 miljarder fat per år betyder det att det som norrmännen har kvar att utvinna svarar mot mindre än en månads världskonsumtion.
Nu förser ju inte Norge hela världen med olja, så självklart kommer de att pumpa länge till. Men de tillhör ändå de riktigt stora oljeländerna och står för 2-3 % av den globala utvinningen. Lågt räknat betyder det att de kan pumpa i dagens takt under 50 månader, alltså fyra år.
Detta är förstås väldigt grovt räknat. Man kommer säkert att hitta lite mer av det svarta guldet och takten i utvinningen faller ju snabbt från år för år. Norge kommer att ha olja längre än fyra år. Visserligen i blygsam skala, men de lär vara ett oljeland även om tio år.