Med avstamp i boken ”Klimatet, oljan och tillväxten” beskriver jag några, för vår civilisation, avgörande – och oroande – trender.
Den globala uppvärmningen föräras bara några få minuter i min framställning. Även om den utgör ett existentiellt hot utgår jag från att den ses som en väletablerad sanning. Eventuella klimatförnekare lägger jag inget krut på.
Mitt fokus lägger jag istället på energiförsörjning, tillväxtens mönster och bruket av ändliga naturresurser. Företeelser som kan tyckas svårfångade, men som jag gör begripliga genom att låta en yngling bestiga Eiffeltornet, diskutera varför myggor –men inga älgar –kan flyga och betona likheterna mellan en koppargruva och ett äppelträd.
Jag illustrerar den pågående globala uppvärmningen, jag demaskerar flera ”gröna lösningar” som elbilar och fossilfri energi samtidigt som jag visar en krass bild av de fossila återvändsgränderna.
Till skillnad från vad man kan höra i många andra sammanhang utlovar jag inte något okomplicerat och ”lyckligt slut” på historien.
Istället utmynnar det hela i en maning att stärka förmågan att hantera störningar och kriser. Kriser som vi inte känner till vare sig karaktär, omfattning eller tidpunkt. Resiliens borde vara nyckelordet.