Några stycken ur min inledare i Göteborgs Fria Tidning där jag reflekterar över att så många agerar som om tillväxt vore ett normaltillstånd. Ett barn kan inse att det inte är fallet och jag är förundrad över att så många politiker och ekonomer uttrycker sig mot bättre vetande:
I naturen finns många exempel på tillväxt. Ett barn växer, ett träd växer och så här års växer dagens längd. Tillväxten är absolut nödvändig, både för barnet, trädet och för att det ska bli sommar. Men vad som är lika lagbundet är att tillväxten kommer att upphöra. För barnet tar det femton år, för trädet kan det dröja hundra och för dagsljuset är det definitivt över vid sommarsolståndet den 21 juni.
…
Jag vill tro gott om både ekonomer och politiker, tro att de inte bara är utbildade utan även bildade. I valet mellan att de verkligen skulle tro på talet om BNP som den udda fågeln, eller att de ägnar sig åt fagert tal för att vinna väljare, förvilla meningsmotståndare eller uppnå någon egen kortsiktig fördel, väljer jag därför att tro på något av de senare alternativen.
Att tillväxten är dömd att avta och vändas i nedväxt borde för de flesta vara okontroversiellt, men det är fullt begripligt att det är en sanning som många väljer att förneka. Både för sig själva och inför andra.
Resten av min text finns här.