Billy Larsson är psykolog med ett stark engagemang för klimathotet. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi. Birger Schlaug har varit språkrör för MP, men är numera fristående debattör, skribent mm.
Billy Larsson granskar klimatfrågan med hjälp av en analogi med missbruksproblematik. Det vi missbrukar är jordens resurser och för att komma ur vårt missbruk krävs både att vi släpper fokuseringen på ekonomisk tillväxt och att vi tillämpar en förnyad etik där vi inte har rätt att leva på kommande generationers bekostnad. Och som när det gäller allt missbruk: att komma ur missbruket är både svårt och befriande.
Bengt Brülde slår fast att det inte räcker med teknologiska framsteg utan att det också krävs livsstilsförändringar för att lösa klimatproblemet. Finns det då någon etik som kan stötta oss i denna process? Ett intressant moralfilosofiskt resonemang leder fram till slutsatser som inte är desamma som i det föregående kapitlet.
Birger Schlaug menar att vi i varje tidevarv måste ställa oss frågan: vad är bättre liv? Alltmer talar för att bättre liv idag är mer fri tid, mer social närvaro och mer delaktig kultur. Något som snarast motverkar ekonomisk tillväxt. Vad är det då som gör att vi ändå håller fast vid tillväxttron? Vilka normer och föreställningar är det som håller oss fast?
——-
Och här finns motsvarande om:
Grankvist, Hammar, Karlsson och Tengroth
Hornborg, Borgeryd och Östberg/Sjöberg
Wijkman, Oscarson och Wilderäng
Bjärvall, Jerneck och Holmgren
Hagbert, Elfors och Lindström